 -
I mitt hus har jag sedan några år ett ventilationssystem med en
frånluftsvärmeväxlare på vinden. I värmeväxlaren höjs temperaturen på
tilluften samtidigt som temperaturen på frånluften sänks. För att kunna
höja temperaturen på tilluften vid riktigt låga utetemperaturer finns en
elpatron i tilluftsflödet. Denna styrs av en termostat. Jag har ofta
funderat på hur stor temperaturväxlingen är och hur väl termostaten styr
elpatronen.
Med hjälp av en PC-logger från Intab fick jag möjlighet att mäta på
ventilationssystemet. Jag mätte på fem ställen, gjorde fyra mätningar i
timman och lät mätningen pågå i drygt tre månader.
Genom mjukvaran EasyView fick jag en tydlig bild om hur värmeväxlaren
arbetar.
PC-loggern tillsammans med EasyView är ett mycket lättjobbat system som
inspirerar till nya mätidéer i ventilationsanläggningen. Något egentligt
mått på energiåtervinningen erhölls inte eftersom jag inte mätt några
luftflöden, men mätningarna gav värdefull information om hur
temperaturerna varierar i systemet.
Värmeväxlaren höjer normalt temperaturen på tilluften, från
utetemperatur till mellan 18 och 20 grader. Värmen tas ur frånluften som
sänks innan den lämnar huset.
Termostaten till elpatronen var inställd på 17 grader. Med den hysteres
(på gissningsvis +/- ett par grader) som naturligt finns i en
elektromekanisk termostat blev det till slut för kallt i sovrummen. En
kväll när det var –16 grader ute var det bara +16 i sovrummen. Dagen
därpå skruvade jag upp termostaten till 20 grader. Det gjorde skillnad
direkt. Det blev betydligt behagligare.
 Mätningarna
visade att elpatronen kopplades in då uteluften är runt +2 grader eller
lägre. Då termostaten sitter efter elpatronen i luftflödet slår den till
och från hela tiden vilket resulterar i stora temperaturvariationer på
tilluften.
En fördel skulle vara om man använde en kontrollampa som indikerar när
elpatronen är inkopplad samt en enkel relästyrning som kunde koppla ur
elpatronen, utan att behöva krypa upp på vinden.
Utöver termostaten för elpatronen finns en avfrostningstermostat. Den
sänker hastigheten på tilluftsfläkten när det finns risk för att kondens
i värmeväxlaren fryser till is. Minskat tilluftsflöde gör att
temperaturen i värmeväxlaren ökar och därmed tinar isen och
värmeväxlaren avfrostas. Kondensvattnet rinner ner via det gamla
överloppsröret från expansionskärlet (som inte finns längre) och mynnar
i pannrummet i källaren.
Det är svårt att förutsäga när avfrostningen sker. Ibland finns
plötsligt fullt med vatten i spillhinken i källaren. Mätdata visar att
när det blir riktigt kallt ute (-6 grader eller lägre) så närmar sig
kurvorna för avluft och tilluft f.v. (före värmaren) varandra. Jag tror
det tyder på att det fryser i värmeväxlaren och att det därmed inte sker
någon värmeöverföring. Detta beror troligen på att
avfrostningstermostaten inte är riktigt injusterad och inte uppfattar
att det fryser i växlaren.
Av mätningen kan man dra slutsatsen att när avluft-temperaturen sjunker
under +4°C börjar det frysa i värmeväxlaren. Då närmar sig nämligen
kurvorna för avluft och tilluft varandra vilket torde bero på att det
byggs upp is i växlaren som isolerar luftströmmarna från varandra. Detta
leder också till att elpatronen får jobba mer än den normalt skulle.
Att höja avfrostningstermostaten till c:a +5 grader borde lösa
problemet.
När temperaturen ute sedan stiger så delar kurvorna sig igen vilket
tyder på att
frosten tinar och värmeväxlaren återgår till normal drift. Förmodligen
är det då
spillhinken i pannrummet svämmar över.
Lite om mätuppkopplingen
Mätningen startades den 4 oktober 2009 och avslutades den 14 januari
2010. Totalt gjordes 9774 mätningar och totalt samlades 48870 mätvärden
in.
Klicka för större bild.
Termoelementen applicerades på följande ställen.
1. Utetemperatur
2. I tilluftskanalen efter värmepatronen.
3. I tilluftskanalen före värmepatronen.
4. Rumstemperatur i frånluftskanalen före
värmeväxlaren.
5. I avlufts-kanalen efter värmeväxlaren.
|
